Jag är Skandinavia

Igår var jag på teater ute på Gamla Uppsala museum. Det krävdes en del för att åka ut dit själv, men det gick mycket bättre än jag trott. Mysig bussresa med Historiepoddens avsnitt om Coco Chanel, otippat ämne för Daniel. Museet som ensamt lyste ur takfönstren i snöbål skymning. Det var fint. Samma doft inne på museet. Och sen lite antiklimax när det bara var D som jag känner sedan tidigare som var där. Lite lättnad, men det hade också varit skönt att ha träffat de andra bara för att se att det gick. Lämna lite ångest bakom mig och gå framåt. Men tröskeln har absolut sjunkit! Jag ser lite fram emot att cykla ut dit och gå omkring i vår, se på backsipporna.

Föreställningen var bra, men lite ojämn. Och inte tillräckligt djupgående, tyckte jag. Jag uppskattade musiken, jojken var superhäftig! Jämförelserna av nordisk och samisk mytologi var intressanta, det hade jag gärna haft mer fokus på. Historierna om samekvinnorna som skidade till Uppsala för att be om lov att frälsa Sapmi var fascinerande, men lite grunda. Varför ville de det? Hur hade de kommit i kontakt med kristendomen? Hur togs missionen emot i Sapmi? Nyhetsinslagen och tidningsläsningen tyckte jag inte gav så mycket alls, särskilt inte projektionen i taket, den gjorde ont att titta på. Stycket med drottning Margareta var roligt, och visade på attityden mot okristnade folk i allmänhet och samerna i synnerhet. Det hade gärna också fått kommenteras mer. Jag hade också gärna sett mer dialog än monolog, även om monologerna var jättebra. Hur som var det intressant och roligt att se!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s