När det faller på plats

Det är något märkligt med sömnen nu. Jag hittade en halv karta Atarax, och då bara släppte det av sig självt. Sovit långa nätter som börjat senast vid midnatt, inte när det är nästan morgon. Igår sov jag mellan 23 och 15. I natt mellan 23 och 11. Nu strax läggdags igen och jag är faktiskt trött. Jag tror att jag kommer sova i natt också, utan tabletter, utan nattvak. Och jag tror att jag kommer vakna, gå upp, ta en dusch och äta frukost. Sen tror jag att jag kommer packa datorn och arkeologiartiklarna och gå till biblioteket. För första gången på så länge tror jag faktiskt det! För idag gjorde jag allt det, långsamt och smärtsamt men jag gjorde det. Jag lämnade tillbaka böcker, tittade in i Kitchen Times butik och gick upp till Karin Boye. Satte mig och skrev en jobbansökan. Gick ett kort varv på stan, handlade, ringde pappa, lagade mat. Åt mat framför Mandelmanns på TV. Och nu är det kväll och jag är trött, och med en känsla av tillfredsställelse i magen som det var längesen jag kände. Så jag vill göra det imorgon också, på riktigt, inte bara som jag känner att jag borde eller måste. Vill. Så skönt!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s